”Tess, får jag sova hos dig?” Hennes lillebror var bara en skugga där han stod intill hennes säng. Han andades häftigt och darrade. Tess lät honom krypa ner intill henne under täcket. Men hon frågade inte vad han drömt. Hon ville inte veta.”
I det lilla samhället Disby plågas unga av mardrömmar. Skrämmande drömväsen förföljer dem om nätterna. Det sägs att barn som dött i Disby finns kvar ute i skogen, att de rör sig som levande döda.
– Jag älskar Nattlandet. Det är så spännande med mardrömmar. Vissa säger att de finns för att träna oss inför skräck och rädslor som vi kommer att råka ut för i livet – andra menar att de kan vara ledtrådar till problem och rädslor vi inte ens vågar erkänna för oss själva.
En mardröm sprids bland eleverna i skolan genom en spökhistoria. Den som hör berättelsen börjar drömma om Nattlandet och förföljs av de döda barnen. Men är det verkligen bara mardrömmar, eller finns där ett verkligt hot? Så en dag är Tess lillebror Oscar borta. Först då inser hon att hon varit blind. Varför lyssnade hon inte på Oscar när han försökte berätta varför han var så rädd? André och Tess måste tillbaka. De måste tillsammans hitta in i mardrömmarna och Nattlandet igen innan det är för sent
– För mig är ju det viktigaste med en riktigt läskig spökhistoria att jag måste tro på den. Jag vill känna att det här skulle kunna hända mig. Därför älskar jag att skriva om situationer där vi alla kan känna igen oss. Och vem har inte vaknat upp från en skrämmande mardröm och känt att något är riktigt, riktigt fel. I just det ögonblicket brukar jag vara övertygad om att något hemskt har följt med mig ut ur mardrömmen.
Drömväsen är andra delen i Lena Ollmarks trilogi Nattlandet.
”Strykpojken är en riktig bladvändare. Många lär hoppas på att uppföljaren snart finns tillgänglig.”
BTJ om första delen, Strykpojken